Fasta hyllor eller kompakthyllor?

Fasta hyllor är fristående, ej mobila hyllor. På KB används fasta hyllor i huvudsak till äldre boksamlingar, specialsamlingar, handskrifter och liggande format, dvs material som kan ta skada av att åka fram och tillbaka på hyllan. (Detta gäller särskilt om man jämför med förvaring på kompakthyllor av äldre modell, som ibland kan bjuda på en skakig åktur!)

Kompakthyllor är mobila hyllor på vagnar som går på räls och drivs manuellt eller mekaniskt. På KB används kompakthyllor främst till moderna boksamlingar.

Kostnad. Kompakthyllor kostar mer än dubbelt så mycket i inköp som fasta hyllor. Därtill tillkommer kostnader för service och underhåll.

Utrymme. Fasta hyllor upptar dubbelt så mycket utrymme som kompakthyllor. Man sparar alltså halva utrymmet med kompakthyllor.

Drift. Fasta hyllor är relativt problemfria. Med kompaktsystem följer oundvikligen driftstopp någon gång ibland, och ännu mer sällan avbrott för service. Moderna kompakthyllor är betydligt mer skonsamma för materialet med en jämn och mjuk start och inbromsning.

Vid val av hyllsystem bör man alltså beakta vilken typ av material som ska förvaras samt jämföra inköpskostnaden med hur stort utrymme hyllorna kräver.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Veckotidningar: tack till några trotjänare i forskningens tjänst

De tidskrifter man hittar i mataffärens hyllor är kanske inte den mest uppenbara källan till djupare kunskap. Men några av titlarna hör till de mest beforskade delarna av den svenska samlingen på KB. Veckorevyn leder periodikaligan med 1 836 utlån, tätt följd av Damernas värld (1 353), Röster i radio TV (1 221), Året Runt (1 134) och FIB aktuellt (857).

Att lånestatistiken blir hög på titelnivå visar att låntagare generellt tittar på många årgångar och längre tidsperioder av samma tidskrift. Om man istället går till enstaka exemplar ser det lite annorlunda ut. Täten innehas av Kvinnobulletinen 1971-75 (1-6) med 115 lån följt av Rapport 1988-89 (101 lån), Kvinnobulletinen 1976-78 (78 lån) och Kvinnovetenskaplig tidskrift 1988 (76 lån).

Ingen av dessa tidskrifter är väl producerad med forskarnas behov och KB:s bevarandeuppdrag i åtanke! Papperskvalitet och häftning brukar vara av den enklare varianten. Men med hjälp av systematiska och förebyggande bevarandeåtgärder kan de allra flesta ändå lånas och läsas många gånger och under lång tid. Vissa exemplar måste vi till sist spärra när de är på gränsen till att bokstavligen falla i bitar. Vi vill istället kunna digitalisera dem så snart som möjligt.

Lånestatistiken gäller perioden 1998-mars 2012.
Publicerat i Bevarande, Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Den sista skrivmaskinen på KB

  

I dessa dagar då man kan göra det mesta med hjälp av en mobiltelefon vågar man knappt visa upp ett våra arbetsredskap. Kanske får vissa bloggläsare sina fördomar om statliga myndigheter bekräftade?

Hos oss har skrivmaskinen fortfarande en plats. Vi använder den numera bara för att skriva exlibris till vissa av våra samlingar. Vi vill inte skriva för hand och mängden är för liten för att vi ska beställa särskilda exlibris. Det är en märklig känsla varje gång man ska använda denna högljudda elektriska maskin.

På bilden visas ett exlibris där vi skrivit signum för samlingen Konstnärsböcker (se tidigare bloggpost):

Att sätta exlibris på alla skrifter är en viktig uppgift. Det är inte heller oviktigt att det ser snyggt ut då det behövs skrivas något. Vi tror oss inte kunna uppnå den elegans med pennan som forna tiders bibliotekarier hade, här ett exempel från sent 1800-tal:

Denna elegans kom dock inte självklart utan var ett resultat av en kurs i att skriva vackert. Stilen döptes till ”bibliotekariestilen” och August Strindberg, som arbetade här ett par år, kom att använda den hela sitt liv.

Det var då det. Än så länge är det inte dags att pensionera vår skrivmaskin. Vi har ett litet förråd med färgband och andra reservdelar för att skrivmaskinen ska kunna fortsätta i statens tjänst ett tag till.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter | 2 kommentar

Artists’ books

Artists’ books eller konstnärsböcker är enligt KB:s definition ”böcker med en tydlig estetisk intention på vilkas utformning en konstnär haft ett avgörande inflytande. Ofta rör det sig om böcker av traditionen från ”livres d´artistes” med ett starkt illustrativt inslag. Dock bör boken dessutom vara estetiskt genomarbetad vad gäller papper, val av typsnitt, layout, tryck, band etc. Oftast har konstnärsböckerna en text av betydande litterär kvalitet.”

På KB placeras Artists’ books i samlingen Konstnärsböcker.  Böckerna får signum 288 Ko 1/ +löpnummer.  I dagsläget finns ett 100-tal böcker i samlingen. Böckerna är framför allt pliktexemplar.

Ett fint exempel på denna kategori är en serie tryck i  broschyrformat av Lina Nordenström som nyss har inkommit till KB:

Trycksak eller sakernas tillstånd, 2011.
Med tomrummet som utgångspunkt, 2011.
I kronologisk ordningsföljd, 2011.
Språkets verktyg & den torra saklighetens strategi, 2010.
Jag gör vad jag skriver – jag skriver vad jag görgör, 2010.
Språkets verktyg & den torra saklighetens strategi, 2010.
Med samlandet som utgångspunkt, 2010.

Samtliga titlar är i upplagor om 30 numrerade ex.

Klicka här för att se alla titlar i Konstnärsbokssamlingen.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

Baron von Münchhausen på KB

 I böckerna om baron von Münchhausen så åker han till månen, blir uppäten av en jättefisk och flyger på en kanonkula. Förebilden var den tyske adelsmannen och militären Hieronymus Karl Friedrich von Münchhausen (1720-97), som över en öl eller två drog de mest fantasifulla skrönor om sina fälttåg mot turkarna. I slutet av hans livstid kom de första Münchhausen-böckerna ut och han gick till graven som en symbol för mytomanen.

Från Ernst Abramson, professor och föreståndare vid statens institut för folkhälsan, fick KB 1966 en donation på 36 Münchhausen-utgåvor på olika språk och av olika författare. Samlingens exlibris visas till vänster. Den gode baronen hade nog kallat detta för ”världens bästa specialsamling”, men det stämmer inte.
Däremot finns det guldkorn. För mig är behållningen med samlingen de medverkande illustratörerna. De är från olika tidsepoker och har olika manér. Det är t.ex. stor skillnad på Gustav Doré och Storm P, den ene gjorde bibelillustrationer medan den andre gjorde skämtteckningar. 
 Samlingens pärla är ”The surprising adventures of Baron Munchausen”, utgiven 1944 av Peter Pauper Press med illustrationer av Richard Floethe. På bokens kassett står det ”Köpt i New York 1954″ och jag kan föreställa mig Abramsons glädje när han fann ett nytt tillskott till sin samling. Boken är utsökt designad och illustrationerna är så enkla men mästerliga. Bara två färger behöver Floethe för att ge rätt stämning.

Här nedan är några exempel:    

    

Både förlag och illustratör är intressanta. Peter Pauper Press gjorde flera andra små böcker i samma stil, de går att googla fram eller hitta på Flickr.  Floethe var en tysk illustratör som flyttade till Amerika och mestadels gjorde barnboksillustrationer. Hans övriga produktion kan hittas här: www.richardfloethe.com      

Thanks to Heather at Peter Pauper Press & Ronald Floethe for giving me permission to show this book and its illustrations.

Mer att läsa
Våra Münchhausen-böcker inkl. denna samling 
Första svenska utgåvan från 1875 hos Projekt Runeberg
Artikel om Münchhausen i Populär historia

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Guild of Women Binders

På internationella kvinnodagen vill vi uppmärksamma en grupp kvinnliga bokbindare.

Guild of Women Binders var en sammanslutning av kvinnliga bokbindare, verksamma i England mellan åren 1898-1904. Gruppen verkade i Arts and crafts-rörelsens anda. Rörelsen bidrog till att det från 1800-talets slut blev vanligare med kvinnliga bokbindare som skapade bokband i eget namn.

Kvinnorna i Guild of Women Binders kom från olika föreningar, t ex Edinburgh Social Union, Kirkby Lonsdale Handicraft Class, Chiswick Art Workers’ Guild och Miss Bassett’s Leighton Buzzard Handicraft Class for crippled girls.

I KB finns ett bokband signerat Guild of Women Binders. Bokbindaren Lilian Overton ligger bakom den orientalisk-inspirerade formgivningen i jugendstil och utförandet av detta fantastiska band med skinnmosaiker bestående av ungefär 250 olika skinnbitar och med guldtryckt dekor. Boken bands ursprungligen för en utställning i Cork år 1900. ”Cork International Exhibition. Women’s Section. Class, 1″ skvallrar en inklistrad etikett.

Inlagan är Indian fairy tales. : Selected and ed. by Joseph Jacobs. Ill. by John D. Batten. London, 1892.

Boken kom till KB genom inköp 1985.

Se fler bilder här.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter | 1 kommentar

Framsnittsmålningar

Alla delar av en bok kan dekoreras, det förstår man när man ser en bok med en s.k. framsnittsmålning. Snitten på en bok är det som syns av bokens sidor när den är ihopslagen, framsnittet ligger mitt emot bokens rygg och är oftast det längsta. För en illustration, se inlägget Bokbandets anatomi från 17 februari 2012 här på bloggen.

Idag står boken i hyllan med ryggen utåt rummet, men förr förvarades ofta böcker liggande med framsnittet utåt. Därför kan man se många äldre böcker som har sin titel skriven, eller till och med inbränd på framsnittet. När man började skriva titlarna på ryggen kunde man istället göra andra saker med snitten. De blev en del av bokens dekor och därför har många praktband förgyllda eller färgade snitt. Vissa förgyllda snitt är cisellerade, vilket betyder att man präntat in ett vackert mönster i förgyllningen.

Runt 1800 kom man på ett annat sätt att försköna bokens snitt, man började göra små akvarellmålningar på framsnitten. Målningarna föreställde ofta vackra landskap eller kanske ett porträtt av bokens författare. Antingen målade man direkt på det raka snittet, eller på den ytan som blir när man kränger snittet. Man tar då bokens sidor (inte pärmarna!) och bänder försiktigt hela bokblocket, bara lite grann, så att framsnittet förlängs på bredden (se bilden nedan). Eftersom man kan kränga sidorna åt två håll finns det förstås möjlighet att göra dubbla framsnittsmålningar. Om man dessutom målar på snittet utan att det krängs så blir det trippla målningar!

Kungl. biblioteket har ett par böcker med framsnittsmålningar och en av de finaste har just dubbla målningar. Det är en volym med Shakespeares lyrik som finns avbildad och utförligt beskriven i KB:s bokbandsöversikt på Flickr:

http://www.flickr.com/photos/25300312@N08/sets/72157625023278471/

Idag görs framsnittsmålningar ibland på konstnärliga bokband, men det finns även moderna, tryckta varianter. Förra året kom Jenny Mörtsells fotobok York till KB som pliktexemplar. På framsnittet till den finns ett tryckt foto, ett spännande sätt att återuppta och vidareutveckla en gammal dekortradition!

Den här bilden kommer från förlaget nilleditions hemsida, där finns fler bilder och mer information om boken:

http://www.nilleditions.com/katalog/york/

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Hyllbärare

Vi har tidigare bloggat om bokhyllans anatomi. Nu har turen kommit till bokhyllans minsta beståndsdel – hyllbäraren. En funktionell och användarvänlig hyllbärare är ett viktigt kriterium vid val av hyllsystem!

Hyllbärarens funktion är som namnet antyder att bära upp hyllplanet som i sin tur tjänar som förvaring för bibliotekets viktigaste tillgång – böcker och annat material. Hyllbäraren ska sitta stadigt fast i hyllgaveln så att hyllplanet ligger stilla och utgör en trygg plattform för materialet. Den ska hålla för en stor belastning. Samtidigt ska hyllbäraren vara användarvänlig.

Säg att vi har en hylla med fem hyllplan i höjd. Plötsligt passar det inte längre bibliotekets behov utan vi behöver få in fler hyllplan. Hyllan måste byggas om. Alla hyllplan plockas ut och hyllbärarna flyttas mellan hålen i den perforerade hyllgaveln för att passa den nya hyllindelningen. Då gäller det att hyllplanet med ett enkelt handgrepp går att lyfta ur sin position, fasthakad i hyllbäraren, och att hyllbäraren med lätthet låter sig plockas ut, hanteras och placeras i sin nya position.

Alltför ofta har blodvite uppstått och tillhyggen fått användas i denna process.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Sista chansen

Nu är det sista chansen för den här gången att få uppleva exklusiva bokband i KB:s receptionshall.

Förutom ett bokobjekt av den kände konstnären Christo (som vi tidigare har bloggat om) kan man titta på ett väldigt speciellt, vackert och spännande bokband av Manne Dahlstedt.

Det är ett pergamentband som är häftat på en träpinne. Manne Dahlstedt har bundit in en bok av 2005 års nobelpristagare i litteratur, Harold Pinter, till utställningen Nobelmuseet 10.11-17.12 2006 Harold Pinter bound by Swedish bookbinders. KB förvärvade bandet 2006.

Se fler bilder av bandet här.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Bokbandets anatomi

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter | Lämna en kommentar